Oturligt nog kan jag inte somna
Blev tvungen att shoppa lite och då går ju pulsen upp. Jag har inte köpt ett plagg på ett år och det syns kan jag säga.
Ogillar starkt att köpa kläder när jag inte är i den storlek jag tänker att jag kommer va i om några månader. Detta ger både klimat-ångest och plånboks-ångest. Men nåt som inte ger ångest men dock en väldigt grå kant på tillvaron är att endast ha 2 säckiga mysbyxor och gympaskor med hål vid hallux vallux. Denna klädstil ger dessutom ringar på vattnet. Mitt hår har smittats av misären. Det hänger i klasar eller stripor på axlarna grottfärgat (inte grått) och slingor av fulaste senapsgul. Idag kammade jag mig dagen till ära och satte på mig en klänning och Julian tittade häpet och log sedan blygt och kom sen tillbaka smygandes och ville känna på klänningen. Han tyckte mamsing var fin, och det var faktiskt nåt alldeles extra. Så från o med nu ska jag försöka se mer angenäm ut. Dyrt